onsdagen den 18:e april 2012

Skalpelldansen, av Jenny Milewski

Skalpelldansen handlar om författaren Jonas Lerman som skriver böcker om den galna seriemördaren och kirurgen Carl Cederfeldt. Hans böcker säljer bra och fansen väntar med spänning på fortsättningen. Men Jonas har fått skrivtorka och Carl Cederfeldt kommer inte längre till honom med sina blodiga mord. Det börjar också hända konstiga saker och fiktionen tycks inte längre hålla sig utanför verkligheten...

------------------------------------------------------------------

Skalpelldansen är inte den typen av bok som jag brukar läsa men jag tyckte ändå om den. Det är en bra bok med ett lagom tempo. Vid vissa partier kan jag ibland känna att jag vill att det ska hända mer, men i slutet av boken känner jag ändå att de långsammare partierna är nödvändiga.

Jonas Lerman är en intressant karaktär som jag dock känner att jag inte riktigt får grepp om, men kanske är det lite meningen också. Som karaktär öppnar han upp för en intressant diskussion kring våld och vad som är okej att skriva, filma och producera - när är det för mycket och får man verkligen publicera vad som helst? Det hela dras till sin spets när Jonas själv inte längre är övertygad om att hans böcker och det våld som han däri har skapat verkligen är okej att publicera.

Det är mycket referenser till andra böcker, filmer och musik vilket jag tycker är ett positivt inslag i boken. Detta ersätter till viss del den musik som läggs i bakgrunden i skräckfilmer, handlingen ramas in av de populärkulturella referenserna som ges.

Angående själva spänningen i boken gällande vad som händer och vem som ligger bakom det, så tycker jag att det är ett bra upplägg. Det enda minuset är väl att man relativt snart kom på hur det hela hängde ihop, men spänningen höll ändå och slutet var riktigt, riktigt bra. De sista kapitlen satt jag som på nålar och kunde inte släppa boken ens för en sekund. Riktigt spännande slut som lyfter hela boken, speciellt de allra sista sidorna som jag tyckte var genialiska.

Skalpelldansen är en bra bok som lyfts upp av den pågående diskussionen kring våld och allra främst av slutet som knöt ihop historien på ett bra sätt och lämnade en liten rysning längs min rygg.

2 kommentarer:

  1. Välskriven recension. Skall läsa boken!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, det tycker jag absolut att du ska göra :)

      Radera